x

Released in BookCrossing bookshelf in Espressohouse, Vasagatan Stockholm.

Tog mig från ett besök på Espresso house

Baksidestext:

Matti är ingen bråkstake - men hans fru Helena har lämnat honom och tagit deras dotter med sig. Matti som varit hemma med dottern sedan hon föddes, skött hushållet, städat och lagat mat ser sig som en hemmafrontskämpe i kvinnornas befrielsekrig. Ska detta bli hans lön? Nu krävs handling, inte ord.

Planen är enkel, Helena ska få det hon allra mest vill ha, ett hus. Beväpnad med kikare, bandspelare och anteckningsbok beger han sig ut för att finna det perfekta huset i Helsingfors villakvarter. Till slut finner han drömhuset: en gammal trivsam kåk på Löpgravsvägen. Det huset måste han bara ha. Ingenting får stå i vägen för hans lycka. I krig och kärlek är allt tillåtet. Löpgravsvägen belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2004.

"Kari Hotakainens språk är flödande, intensivt, brutalt, dråpligt - ibland poetiskt skimrande." Aftonbladet

" en bok att skratta med, att roas av, men det är också en roman som till slut får skrattet att fastna i halsen" Sundsvalls Tidning

"Hotakainens satir träffar mitt i prick Mycket väcker skratt, pricksäkerheten är förödande" Svenska Dagbladet

"Det här är en flyhänt, finurlig och absurd berättelse med många bottnar Det är underfundigt och kul, men samtidigt vemodigt och tragiskt." Värmlands Folkblad

Den här var konstig. :-P
Den är absurd och tragikomiskt på ett säreget sätt.
Under läsningen funderade jag flera gånger på författaren och vad han tycker egentligen. Vill han säga något med den här bisarra historien och i så fall vad. Vad driver han med.
Jag får en känsla av att den här boken innehåller en stor portion finsk humor som jag saknar sändare för att ta emot. Det går mig helt enkelt förbi.
Dessutom har jag jättesvårt för böcker där jag inte fattar slutet. Dubbelbottnat, kryptiskt, mystiskt och gåtfullt är INTE min bag!

Släpper ut den igen på samma ställe som jag fångade den.