Camilla Läckbergs tredje kriminalroman med handlingen förlagd till Fjällbacka.

Camilla Läckberg har fångat mig med sina kriminalromaner. Märkligt. Jag tror att det är hennes skildringar om människor och deras relationer som jag kan känna igen mig i. Morden ja dom är kluriga om man nu kan säga så om den skrämmande företeelsen. Spännande att hon skriver om olika tidsepoker. Boken går snart vidare.

Jag hade just läst färdigt mina BC-böcker när telefonen ringde: "Kan jag komma förbi hos dig, jag passerar stan om en liten stund?" Strax var hon här och med henne en ny "Läckbergare" som jag nu tar mig an i förvissningen om några spännande timmar. Tack!
Och du, du behöver inte lämna tillbaka sopsäcken du hade över kroppen och plastkassen du hade över huvudet för att skydda dig från regnet när du gick härifrån.

Nu åker Stenhuggaren vidare per post!

Inte läste jag den så snabbt som jag trodde, fick inget riktigt flyt. Det blir nog inga fler Läckberg för min del.

Den kom i ett trevligt paket med posten, roligt!Den ligger nu o väntar på mitt nattygsbord. Ska läsa den,när tentan imorgon är avklarad...Tack för paketet BAMP :)

Jag plöjde tjocka tegelstenen Stenhuggaren under några soliga dagar-och nätter- i September! den var rätt spännande såklart. Lite för lång kanske. "Skarpa" personskildringar -lite väl svart och vitt tyckte jag allt. Huvudpersonen var en hemskt elak en, och stenhuggaren en fin god person. Det var nog lite väl många personer i en och samma historia har jag för mig -kan blanda ihop med en annan Läckberg ... Men det är en historia som fastnat i huvudet, glömmer den ej i första taget. Är alla stenhuggare så fina goda vänliga timida människor? något jag undrat då jag träffat på tre sådana samma höst, och följande höst, och de verkade verkligen vara det.