Cornelius Engelbrecht har bjudit hem sin kollega, lärare i konst, för att visa honom något mycket speciellt. Engelbrecht äger en tavla, och konstläraren häpnar när han ställs inför den ¿ inte bara för dess skönhet, Engelbrecht påstår dessutom att det är en okänd Vermeer! Allt stämmer i färger, komposition, penselföring och motivval. Men hur kan det komma sig att tavlan hållits gömd? Svaret på frågan är romanens hjärta. Vägen dit är en resa via åtta berättelser bakåt i tiden, från nu till då ¿ från den nuvarande ägaren till den föregående ¿ ända till det ögonblick då inspirationen infann sig hos Jan van der Meer i 1600-talets Holland. Vi får följa en judisk familj som under andra världskriget gömmer sig för nazisterna. När nazisterna slutligen bryter sig in tar de inte bara familjen, en soldat smyger även iväg en tavla, fullständigt betagen av dess utstrålning. Den tyske soldatens son växer sedan upp i USA där han vårdar sin skamfullt erhållna skatt utan att fram till nu ha visat den för någon. Vi möter en man som påminns om den enda gången han verkligen älskat när han ser på sin tavla föreställande den unga flickan. Vi möter även bondparet som drabbats hårt av översvämningarna på den holländska landsbygden. På de vattendränkta åkrarna kommer en korg flytande innehållande en bebis och en tavla. Bondfrun tar hand om korgen trots makens arga kommentarer. Hon vet att hon borde sälja tavlan för möjligheten till ett tillskott i den skrala kassan, men kan inte. Tavlans magiska lyster hindrar henne. Genom kapitlen växer fascinationen för denna tavlan, för dess förmåga att väcka känslor och förändra livet för alla som kommer i dess väg. Flicka i hyacintblått är en roman med sällsam lyskraft om passion, människoöden och konstens betydelse i våra liv.

En liten bok på resa

Tack! Vilken rolig överraskning!