"Tankar om språket och människan idag. Språket är människans viktigaste redskap. Men vem bestämmer egentligen över det, hur det utvecklas? Finns det egentligen någon som har rätt att säga ''det där är fel'' eller ''så kan man inte säga''? Och varifrån kommer alla myter om att svenskan är ett fattigt språk som det hela tiden slarvas med? I denna bok gör Fredrik Lindström upp med besserwissrar, svensklärare och språkvårdare. Vi är alla ansvariga för språket, menar han, men inte i första hand för att vårda det, utan för att använda, utveckla och nyskapa det. Idag tror många att man bör överlåta åt akademier och språknämnder att uppdatera vårt ordförråd. Om våra förfäder hade haft samma inställning hade vi knappast ärvt något användbart språk. I sin författardebut beskriver Lindström ett växande problem - människans självunderskattning. En beskrivning som samtidigt blir till en underhållande inspirationskälla för läsarens eget intellekt och språkbruk." (cdon.com)

En av min mans favoritböcker - han läste flera passager högt ur den när han läste boken. Gillar Lindströms sätt att tänka och att framföra teorier om hur språk utvecklas.

I hyllan på jobbet