Precis som när jag skulle läsa Smiths bok “Om skönhet” så hade jag såå höga förväntningar på Swing time, men alltså jag är inte övertygad? Fattar inte varför hon anses vara så bra. Boken hade lätt kunnat vara 180 sidor lång istället för 450. I stort sett varje gång jag läst har jag somnat - och när jag sedan nästa gång ska börja läsa igen är det omöjligt att hitta till rätt ställe för allt känns lika mycket som att jag redan har läst det som att jag inte har läst det.

Finns i bokbytarhyllan