Bokbesvikelse, skuldkänslor och böcker man bara inte står ut med

Forum » Scandinavian - Skandinavisk » Parent Thread | Refresh | Search

Sort Options 


Har ni känt såhär? Eller något liknande? Känns det tungt att säga att man avskyr en bok som någon av ens vänner gillat? Hur gör ni i en sådan situation?


Dumpa boken. Livet är inte tillräckligt långt för att spendera på böcker man mår dåligt av. Jag brukade känna att jag ville läsa ut en bok jag börjat på, och fortfarande känns det som ett misslyckande att inte göra det - men det är inte värt de timmarna av mitt liv.

Jag tror att en fellow-bookcrossare förstår och klandrar inte dig för att du inte gillade boken.

Jag är med i en bokcirkel och vi tycker sällan lika om böckerna. Två personer är alltid i olika ändar av spektrat, den ena älskar boken den andra hatar den - typ. Vi tycker olika helt enkelt, och det är ok.

Lycka till!
Kram!

Ps. Med dumpa boken menade jag så klart släpp den fri, låt den hitta sin nya läsare och ha inga skuldkänslor mer. Ds.

 

Complete Thread
Post om jobbiga känslor i samband med böcker och läsning.

Jag blir besviken när jag blir besviken och jag hatar att hata böcker.
Just nu ligger det två böcker här hemma som jag för tillfället har slutat läsa. För jag står inte ut med dem!
I båda fallen är det böcker jag explicit har önskat mig av andra bookcrossare. De överlämnades till mig med glädje och förväntan. "Oh, vad roligt att du ville läsa den här boken. Jag ser fram emot att få läsa vad du tyckte om den. Det ska bli så kul."
Och så sitter jag här och tycker så illa om dem att jag bara inte vill läsa ut dem!

Anledningen till ogillandet är också tematiskt. I båda fallen tycker jag att böckerna är bra skrivna; det är inte språket jag blir galen på, utan historien. Jag har så svårt att läsa om relationer/äktenskap som är osunda och obalanserade, eller för att uttrycka mig plumpt; en dominant, för att inte säga maktfullkomlig, man och en kvinna som blir bestämd över. JAG. STÅR. INTE. UT! Jag klarar det bara inte. Det känns som om jag får så högt blodtryck att jag ska sprängas.

Men det känns så himla trist att önska sig en bok, någon gör sig besvär med att skicka den, och så visar det sig när jag börjar läsa att jag helst vill slänga den i väggen.
Jobbiga känslor är jobbiga!

Har ni känt såhär? Eller något liknande? Känns det tungt att säga att man avskyr en bok som någon av ens vänner gillat? Hur gör ni i en sådan situation?

 

Jag har upplevt motsatsen, att jag fick en bok av en kompis. Hon sa att hon avskydde den, att den var så vidrig att hon inte ville ha den hemma ens. Om jag inte tog den så skulle hon slänga den i soporna. Jag tog den och jag älskade den ...

 

Vel kjent opplevelse, Nordpirat!

Jeg hadde det litt slik akkurat nå- ikke så kraftig som du beskriver det, men likevel - Den boken som jeg slapp fri i dag. Den var veldig godt likt av hun som sendte den til meg.- - Forskjellen er jo at den kom som en Betty bok, derfor ante jeg jo ikke at det var en skrekk bok, da hadde jeg aldri valgt den. Jeg synes jeg måtte være ærlig om det, lot den ligge litt og gjorde som deg, et forsøk på å lese den. Det fungerte ikke, og nå er boken på reise.

Følelsen av å skuffe noen blir jo enda sterkere når det er en bok jeg aktivt har ønsket meg fra andre - Jeg har et ganske sterkt slikt bokminne. En amerikansk BCer hadde sendt meg en tjukk innbundet bok som jeg hadde meldt interesser for. Så viste seg å være komplett uinteressant, i mine øyne. Hva skulle jeg gjøre... - lot den bare ligge TBR - lenge - før jeg slapp den fri på et gårdsmat utsalg - med veldig dårlig samvittighet. Det er lenge siden, og boka har så langt ikke dukket opp igjen. - Det kjentes som avsenderen av boka hadde fortjent en bedre skjebne. Jeg husker at jeg lurte på om hun ble skuffet over at den ikke vandret videre til nye BCere...

Likevel, rent intellektuelt er det jo ingen grunn til at vi skal ta slike opplevelser så tungt. Som LeishaCamden sier, det er jo også ofte at vi får overraskelser den andre veien. Alle som er med i BC vet jo at vi tar sjanser med bøkene våre når vi sender de videre - enten det er i vilt eller kontrollerte slipp. Vi vet ikke hva som skjer med bøkene våre, det er den de kommer til som bestemmer bokas videre skjebne. Det er et vilkår vi må godta alle som driver med bookcrossing. - Det er jo tydelig å se i en del bokringer/stråler - at noen liker og noen ikke liker samme bok, det gjør jo ikke noe det, så lenge boka reiser videre til nye lesere. Og det gjør de jo stort sett.

Noen ganger er det full klaff men en bok! Andre ganger er det ikke det. Vi er jo forskjellige. - Og så er det nettopp det med "rett bok på rett sted, til rett tid i livet". Det er helt ok å legge til side en bok du ikke orker å lese! Slipp den fri, så du blir kvitt den, kanskje den finner en ny leser som trenger å lese den akkurat nå. Hvem vet?

Det må jo være de gode leseropplevelsene som driver denne virksomheten videre - og gleden over å både gi og motta bøker. I det boken kommer, før jeg har begynt å lese, så er den jo en glede - at noen har villet sende meg en bok i posten! Tusen takk! - Den gleden kan ha en verdi i seg. Selv om boka skulle vise seg å skuffe. Jeg tror vi skal få lov til å tenke at vi ikke kan ta ansvar for andres følelser. Det er en ærlig sak å ikke like en bok. Det vet man ikke før man begynner å lese. Det er også en ærlig sak å bli skuffet, men det er risikoen man tar. En annen gang kan en bok bli så kjær at den havner i den permanente bokhylla!

Min konklusjon er: ja, det kan kjennes tungt, samtidig: jeg vil ikke la de ubehagelige følelsene overskygge gleden ved å bokkrysse. Gleden er større!

PS: Min mest ubehagelig BC opplevelse har vært at en BCer i England ønsket seg en av mine bøker. Jeg sendte den - og oppdaget at hun hadde solgt den videre! Da ble jeg rett og slett sint. Det er ikke slik BC skal være, etter min mening. Jeg husker BCnavnet og sender ikke flere bøker dit.

 

Har ni känt såhär? Eller något liknande? Känns det tungt att säga att man avskyr en bok som någon av ens vänner gillat? Hur gör ni i en sådan situation?


Jeg deltok i en bokstråle en gang, og historien falt ikke i smak. Men en del av meg lurte på hvordan historien endte. Boka ble liggende på nattbordet mitt en god stund, dessverre, uten at jeg leste i den. Til slutt truet jeg meg selv til å lese 10 minutter i den hver dag, for å få lest den ferdig. Innerst inne vet jeg at jeg burde gitt opp boka tidligere og sendt den videre. Selv om andre syntes boka var fantastisk, plaget det meg ikke å si at jeg _ikke_ likte den.

Men hvis det var snakk om en bok jeg fikk tilsendt som en RABCK eller bytte fordi jeg spesifit ønsket meg boka, så hadde det _kanskje_ vært verre å innrømme at den ikke falt i smak. Men samtidig vet jeg at man kan bli lurt av teksten på baksiden av boka. Det har hendt jeg har dratt med meg bøker hjem på grunnlag av det som står på baksiden av boka. Og så har den ikke svart til forventningene når jeg har begynt å lese boka.

 

Mest blir jag överraskad åt det positiva hållet men absolut händer det att det är tvärtom! Men jag skulle nog aldrig tvinga mig genom en bok, det finns så mycket annat man inte kan slippa!
Låt dem vandra vidare!

 


Har ni känt såhär? Eller något liknande? Känns det tungt att säga att man avskyr en bok som någon av ens vänner gillat? Hur gör ni i en sådan situation?


Dumpa boken. Livet är inte tillräckligt långt för att spendera på böcker man mår dåligt av. Jag brukade känna att jag ville läsa ut en bok jag börjat på, och fortfarande känns det som ett misslyckande att inte göra det - men det är inte värt de timmarna av mitt liv.

Jag tror att en fellow-bookcrossare förstår och klandrar inte dig för att du inte gillade boken.

Jag är med i en bokcirkel och vi tycker sällan lika om böckerna. Två personer är alltid i olika ändar av spektrat, den ena älskar boken den andra hatar den - typ. Vi tycker olika helt enkelt, och det är ok.

Lycka till!
Kram!

Ps. Med dumpa boken menade jag så klart släpp den fri, låt den hitta sin nya läsare och ha inga skuldkänslor mer. Ds.

 

Nordpirat 1 mo ago
Tack!
Tack fina ni för era kloka och tänkvärda svar.

Ja, en sak som jag har försökt påminna mig om är att jag själv hade inte tagit illa upp om jag varit den som skickat en önskad bok. Jag hade fortfarande varit glad över att någon önskade sig boken och sedan hade jag tyckt "Inte ska du tvinga dig igenom den om du inte gillar den! Lite synd att rekommendationen slog fel, men jag hoppas den inte stal alltför mycket av din tid. Släpp ut den och hoppas att någon som gillar den hittar den!"

Och som ni skriver; det är ju sådant som händer. Hela tiden. Vi tycker olika. Det finns ingen bok som tilltalar alla.

Och Askeladda: Ja, verkligen! Både att få böcker och att ge bort böcker är en glädje i sig. Då får de ju resa. Cirkulera. Byta läsare. Precis som vi önskar att de ska!
Jag vill fortsätta ge bort böcker. Om nästa läsare inte gillar den så hittar den väl till slut fram till någon som gör det. Bara den får fortsätta resa...

Jag kände bara att jag var tvungen att ventilera lite. Det kändes just då så ledsamt att mina bokvänner var så glada över att jag vill läsa deras böcker och så föll de mig inte alls i smaken.
Tack än en gång för er förståelse och era svar och tankar! *hjärtan*

 

Are you sure you want to delete this item? It cannot be undone.