År 1996 blev en liten kedjerökande polsk poet känd för hela världen. Då fick Wislawa Szymborska nobelpriset i litteratur.

»Det sägs att den första meningen är den allra svåraste när man ska hålla tal. I så fall har jag det svåraste bakom mig«. Så inledde Wislawa Szymborska sin nobelföreläsning.
Wislawa Szymborskas diktsamlingar på svenska har tryckts i ständigt nya upplagor som sålt slut. Nu kommer en efterlängtad samlingsvolym med större delen av hennes produktion sedan debuten 1945. Urvalet görs av Anders Bodegård i samråd med Wislawa Szymborska. Boken innehåller alla dikterna i de slutsålda volymerna Utopia och Nära ögat och diktsamlingen Stunden som kommit ut i Polen hösten 2002.
Wislawa Szymborska är samtalets poet: hon vill att man ska lyssna, förstå vad hon menar och svara själv. Samtidigt är hon en sorts illusionist. Genom att vända ens blick får hon en att se sakerna från nytt håll, hon trollar på sitt eget diskreta vis.
Hennes dikter känns igen direkt: på anslaget, tonen och sättet att behandla ämnet: ett per dikt. Hon är kanske den mest sparsmakade Nobelpristagaren: knappt 200 dikter på femtio år. Varje läsare brukar välja sina favoriter bland dem.

I boken ingår även nobelföreläsningen från 1996 samt ett efterord av översättaren Anders Bodegård.

NOTERAT

Livet är enda sättet
att beväxa med löv,
hämta andan i sanden,
flyga upp på vingar;

att vara en hund,
eller stryka den över pälsen;

att skilja smärta
från allt som inte är det;

att få plats i händelserna,
ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta bland misstagen.

Ett enastående tillfälle
att minnas för en stund
vad man pratade om

RELEASE NOTES:

Läs Statistik!
Till din Nobelhylla.

OHHH!!! Trevlig inledning på helgen med en överraskning i postlådan! Och utökning av min Nobelhylla, inte illa alls. Tack så mycket Deepswamp!

Många dikter! Flera av dem är intressanta och jag har markerat ett tjugotal som jag kommer att läsa om, eftersom de uttrycker något som särskilt intresserar mej. Flera intresanta idéer, både allvarliga, sorgliga och humoristiska, även om hennes språk inte "sjunger" i mitt tycke. Det kan i och för sig bero på översättnngen, men eftersom jag inte kan polska kan jag inte ta reda på det...

Tre högst besynnerliga ord

Medan jag säger ordet Framtid
blir första stavelsen förfluten.

Medan jag säger ordet Tystnad
gär jag den om intet.

Medan jag säger ordet Ingenting
skapar jag någonting som inte ryms i nåt intet.

Sparar boken i min Nobelpristagarhylla, men lånar gärna ut den om någon mer vill läsa!