En märkligt annorlunda berättelse om en ung pojkes färd till koncentrationsläger. En stark bok som lämnar spår.
Skickas till Alvhyttan som första läsare i BookRay

Deltagare i BookRay Imre Kertész "Mannen utan öde".
1) Alvhyttan, Sverige - finished
2) Panzeranzi, Sverige - finished
3) Miramarmora, Norge - finished
4) xtra, Norge - finished
5) Annelis, Finland - finished
6) Ruzena, Finland - finished
7) FeralReader, Kalifornia - reading

Är det någon som inte vill skicka internationellt?
Det finns fortfarande utrymme för fler läsare om intresse finns.

Fick den idag av stormon. Kommer att läsa en annan bokring-bok först och sen denna.

Ska börja läsa boken i kväll.

En gripande berättelse om hur en ung pojke överlever koncentrationslägren genom att acceptera sakernas tillstånd och inordna sig.

Skickar boken till Panzeranzi.

Fick boken av Alvhyttan idag!

En i mitt tycke annorlunda skildring av livet i koncentrationsläger. Det känns som om författaren lyckats ta sig tillbaka i tiden till den pojke han var när han hamnade i Buchenwald, Seitz och Auschwitz. Kertész beskriver det från den ändå naiva pojke han var och hur han anpassade sig efter det liv som de levde där. Det är inte utan att man sörjer den naiva pojken i slutet av boken. Och hur många berättelser från Förintelsen krävs innan vi ska komma ihåg?

Skickar till Sigrunska - eller vad hon heter nu??

En veldig bra bok jeg er glad for å ha lest. Jeg planlegger å skrive litt mer om det senere.

Nå går boka til xtra i Trondheim. God jul, xtra!

Og takk for at du sendte ut denne boka på reise, Stormon!!

Så kom den frem, åpenbart litt forsinket av juletrafikken. Gleder meg til å lese den, selv om den har fått konkurranse fra alle julebøkene :-)

Senere:

Hva kan jeg si om en slik bok?
Det som gjorde sterkest inntrykk var den vellykkede skildringen av hovedpersonens svingninger. Først føyelighet og innbitt tro på menneskets godhet helt frem til det øyeblikket det ikke lenger gikk an å tro på. Dernest en uforståelig mangel på raseri. Det gjorde inntrykk. I stedet viste han en fatalistisk aksept av verden slik den var, før han til slutt gled inn i apati. Men så viste det seg å eksistere et stadium etter apatien: Overlevelsesvilje. Hvem kunne trodd at et menneske kan være så seigt og så motstandsdyktig og tåle så mye?

Det andre som sitter igjen hos meg er den utspekulerte gradvise tilvenningen tyskernes fanger ble utsatt for, fra normalitet, riktig nok i en krig, til en verden fullstendig uten rettigheter og menneskeverd. Hvert skritt tas så forsiktig og umerkelig at det ville være helt urimelig å protestere mot for en lovlydig borger, som hovedpersonen er. Igjen mesterlig skildret.

Takk til stormon for at jeg fikk lese!

Sendt til Annelis idag, 13. januar.

Boken komm i dag. Tack ska ni ha! Nu kan jag läsa en bok from Hungarien. Det ska jag göra snart.

This book counts for Hungary in my A Book From Every Country Challenge.

Denna är ingen lätt bok att läsa, naturligtvis. Jag har sett Auschwitz eller det var finns kvar av det några år sedan. Jag minns bäst ett rum fullt av grått hår under glaset. Jag undrade varför håret var grått. Blev det grått efter tiden eller hade det varit grått redan på huvuden av människor? Användes allt svart hår till tråd och tyg?
Pojken talar ju i boken om hur allt hår togs bort när de kom till lägret.

Det fanns många dokument där också, men vi hade inte tid att läsa dem. Jag råkade läsa ett om hur guldet som hade tagits från judarnas tänder skulle sändas till övre myndigheter en gång i veckan i stället för två eller någonting i den stilen.

På något sätt Kertesz lyckas skriva så att det blir inte för mycket att ta emot. Men inte kunde jag läsa boken i sängen.

Edited 15.2.2006
Jag sände boken idag till Ruzena.

Boken kom idag. Väntar på veckoslutet.

(Sorstalanság 1975, översatt av Maria Ortman, Pan 2002, 207 s.)

Det väsentliga har redan blivit sagt här. Ja, den unga pojken ser livet i lägren ur en både otrolig och trovärdig synpunkt. Bara en stor människa och en ståtlig författare kan skriva en sådanhär bok!

Allt som händer är "naturligt i ett koncentrationsläger". Liksom pryglet: "Jag fick naturligtvis också min andel av det, men inte mer - om också inte mindre - än som var vanligt och vardagligt, inte mer än genomsnittet, än vem som helst av oss, det vill säga så mycket som hör ihop med, inte något slags speciella, personliga olyckor, utan bara de normala omständigheterna i lägret."

I slutet blir huvudpersonen - och läsaren - medveten om hur starkt orden styr våra tankar. Att upprepa "naturligt" om koncentrationslägret är likvärt fel som att upprepa "kom" - är det bara att gula stjärnor "kom", gettot "kom", friheten "kom"...? Och på de sista sidorna får äntligen boknamnet "Mannen utan öde" sin förklarning.
Briljant!

[Läs också "Rätt död man" av Jorge Semprún. Semprún berättar om sina erfarenheter i Buchenwald och om böcker som på sätt och vis räddade honom där. - Semprún blev författare och har varit Spaniens kulturminister för några år sedan.]

- ruzena

Boken kom fram i går; tack så mycket, ruzena och alla. Jag ar glad att få chansen att läsa den.