"Året är 1921 när Françoise Frenkel, en ung polskjudisk kvinna, passionerad bokälskare och frankofil, öppnar
den första franska bokhandeln i Berlin, "Bokens Hus". "Ingenstans att vila sitt huvud" är hennes berättelse
om de tidiga, lyckliga åren med en trogen kundkrets och om de hot och förföljelser under den triumferande nazismen som några dagar före krigsutbrottet 1939 tvingar henne
att överge sin älskade bokhandel och hastigt lämna Tyskland och fly till Frankrike. Där hoppas hon finna en fristad. Men efter den tyska ockupationen är det istället ett dramatiskt liv som flykting hon tvingas leva fram till den dag 1943 då hon i
hemlighet lyckas ta sig över gränsen
till Schweiz. Där börjar hon samma
år skriva ner sina minnen som hon
året därpå färdigställer till den bok
som 1945 ges ut i Genève. " (bokus.com)

En fantastisk bok - och så otroligt aktuell nu när flyktingströmmarna i Europa är större än under och efter 2:a vk. Eftersom den här boken är skriven precis efter att författaren lyckats fly nazisterna så har den ett annorlunda perspektiv. Minnena är nya och texten har kommit till innan kriget var slut. Viktigast är att se att vem man är, så är varje flykting en människa.

Har du läst den här?

Jag har inte läst den, men förstår redan nu att det är en bok jag vill läsa. Stort tack för att du tänkte på mig.

Vilken stark människa! Hur orkar människor på flykt? Och alla runt omkring . . . . . . . . ???
En berättelse som berör och som känns dagsaktuell! Kanske inte en slump att den efter ca 70 år ges ut på nytt 2016, den har onekligen ett budskap.

En mycket fin liten unge, BAMP 3, från Bettys tionde kull reste iväg igår.

Bra val!

Fick denna i leken där man får välja en bok bara genom att läsa första sidan. Känns som en intressant bok. Tack!