Kalla det vad fan du vill
2 journalers for this copy...
Journal Entry 1 by 
lukutuoli
from Tampere, Pirkanmaa / Birkaland Finland on Saturday, September 22, 2012
lukutuoli from Tampere, Pirkanmaa / Birkaland Finland on Saturday, September 22, 2012
Från baksidan:
"När Panthea Rastegar och Amir Irandoust lämnar Iran för att flytta till Sverige med sina två barn har de höga förväntningar. Men de inser snart att de ju inte är utvandrare, som de trott, utan invandrare - och det är något helt annat. Nu börjar deras jakt på Sverige och försöken att förstå svenskarna och deras beteende.
Deras dotter Bahar vill å sin sida helst slippa fundera på sådant som etnisk tillhörighet och integration. Men pojkvännens mamma, som är besatt av att berikas av det mångkulturella, och hans farfar, en patriotisk skåning, gör det inte lätt för henne."
Jag har läst denna bok på finska och tyckte om den mycket.
"När Panthea Rastegar och Amir Irandoust lämnar Iran för att flytta till Sverige med sina två barn har de höga förväntningar. Men de inser snart att de ju inte är utvandrare, som de trott, utan invandrare - och det är något helt annat. Nu börjar deras jakt på Sverige och försöken att förstå svenskarna och deras beteende.
Deras dotter Bahar vill å sin sida helst slippa fundera på sådant som etnisk tillhörighet och integration. Men pojkvännens mamma, som är besatt av att berikas av det mångkulturella, och hans farfar, en patriotisk skåning, gör det inte lätt för henne."
Jag har läst denna bok på finska och tyckte om den mycket.
Journal Entry 2 by CatharinaL at Pirkkala, Pirkanmaa / Birkaland Finland on Wednesday, October 3, 2012
Från kvällens bc-möte. Tack!
Jag har läst boken förut på finska (http://www.bookcrossing.com/journal/11121940/) och det har varit min mening att söka upp originalupplagan för att kolla hurdana de olika språkstil ock dialekter verkligen var (det sägs att några nyanser gått förlorade i översättningen)... men fram tills nu har jag inte lyckats hitta boken på svenska.
Jag har läst boken förut på finska (http://www.bookcrossing.com/journal/11121940/) och det har varit min mening att söka upp originalupplagan för att kolla hurdana de olika språkstil ock dialekter verkligen var (det sägs att några nyanser gått förlorade i översättningen)... men fram tills nu har jag inte lyckats hitta boken på svenska.
Journal Entry 3 by CatharinaL at Pirkkala, Pirkanmaa / Birkaland Finland on Saturday, October 6, 2012
Ju fler gånger man läser boken, desto mer meningsfulla detaljer kommer fram. Det här är en mycket rik bok språk- och kulturvis.
Det har varit mycket underhållande att läsa boken i svenska, men ändå tar jag en tvåfaldig ställning. T. ex. Moses Jamaica-engelska tycks vara mer i hemma i mitten av den svenska texten än i finskan, men samtidigt måste jag erkänna att det är omöjligt för mig att placera de ungarnas dialekt någonstans (jag känner inte till den svenska språklandskapen: jag har googlat och fått veta att dialekten kallas för rinkebysvenska, men saken har tyvärr ingen ytterligare betydelse för mig). Också, Amirs bruten svenska känns bara konstig, inte autentisk på något sätt (och inte alls lika avväpnande som i översättningen till bruten finska), hur ända fonetiskt den är skriven: jag har ju aldrig hört andra utlänningar än oss finländare försöka tala svenska. Så här känns det att banka huvudet mot språkbarriären!
När jag läste boken på finska så undrade jag varför Panthea skulle vilja ha jobb i London ("Lontoosa"). Jag kom aldrig att tänka på att hon i själva verket menade universitetet i LUND. Här i originalet står det nämligen: "Javisst. Jag har jåbat i oniversitetet i Tehran. No jag vill nemligen jobba kanske i Lond." (s. 116) En missvisande översättning, tycker jag!
Det har varit mycket underhållande att läsa boken i svenska, men ändå tar jag en tvåfaldig ställning. T. ex. Moses Jamaica-engelska tycks vara mer i hemma i mitten av den svenska texten än i finskan, men samtidigt måste jag erkänna att det är omöjligt för mig att placera de ungarnas dialekt någonstans (jag känner inte till den svenska språklandskapen: jag har googlat och fått veta att dialekten kallas för rinkebysvenska, men saken har tyvärr ingen ytterligare betydelse för mig). Också, Amirs bruten svenska känns bara konstig, inte autentisk på något sätt (och inte alls lika avväpnande som i översättningen till bruten finska), hur ända fonetiskt den är skriven: jag har ju aldrig hört andra utlänningar än oss finländare försöka tala svenska. Så här känns det att banka huvudet mot språkbarriären!
När jag läste boken på finska så undrade jag varför Panthea skulle vilja ha jobb i London ("Lontoosa"). Jag kom aldrig att tänka på att hon i själva verket menade universitetet i LUND. Här i originalet står det nämligen: "Javisst. Jag har jåbat i oniversitetet i Tehran. No jag vill nemligen jobba kanske i Lond." (s. 116) En missvisande översättning, tycker jag!
Ska omläsas ikväll som min Sverige-bok i Världens stater -utmaningen: http://www.bookcrossing.com/forum/30/541674/. Det finns ju tid fortfarande: idag är det sista dagen innan utmaningen tar slut!
*
Ja. Ett bra slut på utmaningen. Och aldrig speciellt lättläst heller: jag erkänner att jag blundrar hopplöst med labeling/ "välmenande" labeling (etniska och kulturella etiketter och identifikation) när det gäller Bakhtiaris nidbilder och multikultidebatten/problemen/"problemen" i allmänhet. Ja: ett magiskt lösenord blir möjligen ironi och Bakhtiaris attityd "kalla det vad fan ni vill" – och därinne finns det mycket att tänka på och lära sig.
*
Ja. Ett bra slut på utmaningen. Och aldrig speciellt lättläst heller: jag erkänner att jag blundrar hopplöst med labeling/ "välmenande" labeling (etniska och kulturella etiketter och identifikation) när det gäller Bakhtiaris nidbilder och multikultidebatten/problemen/"problemen" i allmänhet. Ja: ett magiskt lösenord blir möjligen ironi och Bakhtiaris attityd "kalla det vad fan ni vill" – och därinne finns det mycket att tänka på och lära sig.
