London 1849. Koleran härjar och man lever i skräck. Parlamentsledamoten Sir Charles Cooper är änkling med två söner och två döttrar - Mary och den 17-åriga Harriet, faderns ögonsten. Familjen tycks leva ett privilegierat liv, men under ytan finns mörka hemligheter.
Sir Charles anser att staden är alltför riskabel för Harriet och skickar henne till släktingar på landet. Hon trivs men saknar Mary. När hon hastigt tvingas återvända till London har allt förändrats. Plötsligt finns ingen där som kan skydda henne från en far som hellre vill se henne som sin hustru än som sin dotter. Flykt är hennes enda räddning.
En dramatisk och gripande underhållningsroman mot bakgrund av den tidens sociala orättvisor och kvinnoförtryck. Barbara Ewing skildrar övertygande både de mörka sidorna i det viktorianska London och optimismen hos immigranterna på Nya Zeeland, landet som var det första att 1893 ge kvinnor rösträtt.

Spännande, otäck och upplyftande om kvinnor i det viktorianska Storbritannien. Kvinnor som är underlägsna männen eftersom de inte får lära sig något utom att behaga, inte får äga något utan i stället ägs av sina fäder, bröder eller män, inte får gå ut ensamma eller ens vistas ensamma i ett rum med en man och där det viktigaste är moral (dubbel naturligtvis) och anseende. Men den handlar också om mod, om att våga bryta mot konventionerna och om ta ansvar för sitt eget liv.
OBS! Ovanstående handlar främst om "överklassens" kvinnor. För "underklassen" gäller delvis andra regler.
En fängslande bok!

På väg till BAMP. Äntligen!

Tack, jag har gått i ide och inte ens vittjat postfacket, boken kom förmodligen igår! Den verkar ju hur spännande som helst, trots det får den snällt vänta på sin tur. Tror jag!

Håller helt med babelfisk, mycket fängslande läsning och så gav den lite nya historiska kunskaper om emigration.

Det enda jag retade mig på var den emellanåt dåliga korrekturen, det gör att läsningen liksom hackar till, men den påverkar absolut inte den spännande berättelsen.

Skickar här med ett utdrag från Wikipedia ang kvinnors rösträtt i Sverige:
Från 1863 blev alla kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, men gifte sig kvinnan blev hon åter omyndig med den äkta maken som förmyndare. Även ogifta kvinnor kunde avstå från sin myndighet genom att vid domstol begära en förmyndare. År 1874 fick gifta kvinnor rätt att själva bestämma över sin egen inkomst och 1884 fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen, 21 år. Men gifta kvinnor förblev omyndiga ända till år 1921 då även de fick bli myndiga vid 21 års ålder.

Lämnade boken på en bänk i Domkyrkoparken!

Till dig som hittar boken säger jag: "Tack för att du tog hand om boken. Skriv gärna en kommentar JE (Journal Entry).Du kan vara anonym om du vill eller bli medlem (Join).Det är gratis. Din e-mail lämnas aldrig ut.Du får inte spam.Du hittar många bokintresserade och det finns forum, både skandinaviska och internationella att prata på.Om du undrar över något så skicka gärna ett PM (personal message) till mig, BAMP, och fråga.

Lycka till!

”Adventskalender 2019, lucka 21”